Vi nästan skrek "ÄNTLIGEN" när vi väl var framme på hotellet här i Singapore. Vi körde nämligen en favorit i repris och spenderade än en gång 12 timmar utanför transithallen på Melbournes flygplats. På golvet. Vi bäddade upp oss i en mysig och mjuk hörna, mitt under en strålkastare, på ett iskallt golv precis intill "domestic check in". Dessa 12 timmar av oregelbunden och fysisk krampaktig sömn flög inte förbi så snabbt som vi hade önskat. Plötsligt vet man nästan hur det känns att vara uteliggare när man försöker lägga sig tillrätta som en hund som försöker lirka in den bekvämaste positionen i sin hårda korg i hörnet. Flyget från Christchurch till Melbourne varade i sisådär tre timmar och nu väntade en flygning på åtta efterlängtade timmar. Självklart, när livet vill testa tålamodet lite extra, så lyckades vi även pricka in att få sitta bredvid en grinig bebis. På båda flygningarna. Det blev med andra ord inte någon kompensationssömn, efter vår sömnmässigt bristfälliga natt på golvet, under den flygningen.
Väl framme på vårt svindyra supersunkiga hotell konstaterade vi att det inte var värt sina 1000 kronor för tre nätter. Hotellet låg lokaliserad i en turistfattig förort mittemellan två bordeller. Något som definitivt inte stod med i beskrivningen på booking.com. Men vi är inte riktigt längre dem som rynkar på näsan numera. Vår ribba har lagt sig långt ner på botten så i våra ögon är det rena lyxen att få ha tillgång till en helt egen toalett, rena handdukar och lakan, en tv, en AC, en spegel och två gratis tandborstar. Efter att, för det mesta, ha levt under existensminimum i ett par månader och haft en sämre hygien än en kackerlacka så har vi lärt oss uppskatta sådant i vardagen som vi vanligtvis tar för givet. Helt plötsligt behöver vi inte gräva i lådor efter en gasspis att montera ihop för att använda det absolut sista vattnet till att koka upp våra näringsfattiga nudlar med. Vi behöver inte utföra våra behov i panik, att en park ranger ska ertappa oss, bakom bilen med brallorna nere. Vi behöver heller inte vända ut och in på våra underkläder och låtsas som att det inte var mer än fem dagar sedan vi tog en dusch. Vi behöver verkligen inte längre smuggla in vår disk i en ryggsäck för att sedan smygdiska på McDonalds toalett för att sedan stoppa fickorna fulla med salt, peppar och servetter. Helt plötsligt har vi istället allt serverat på ett silverfat smyckat med kristaller.
Under vår första dag i staden utforskade vi nästintill varenda hörn av Kinakopian Chinatown och det hetsiga Little India. Vi vandrade omkring i stadsdelarna under åtta timmar och spanade in tempel, affärer och art galleries för att sedan runda av utflykten på det kanske största varuhus vi någonsin befunnit oss i. Det flödar av avancerad asiatisk musik, doftar kryddig mat från alla håll, ihärdiga försäljare gömmer sig i varje hörn och de typiska dragen hos kinesisk och indisk kultur spelas upp som en trovärdig teater i båda stadsdelarna. Vi hade av tidigare uppfattning kommit hit med inställningen att priserna skulle vara skyhöga men förutom vårt dyra hotell så har vi inte mött på några saftiga summor. Vi äter för det förvånansvärda 35 kronor per rätt på de smutsiga gatuköken där kocken torkar av sitt svett med t-shirten precis framför ögonen på gästerna. Även om magen inte alltid är nöjd med valet av mat så är våra smaklökar det. Maten på dessa ställen är ofta snuskigt tillagat men trots det ändå tillagad med passion vilket reflekteras i slutresultatet. Men som sagt, vi är vana att äta med samma smutsiga, begagnade bestick i flera dagar så vad gör lite skit. Det rensar ju bara magen sägs det.
Vår andra dag i Singapore tog sig en rejäl tvist efter vårt morgonbesök på kanske världens mest exploaterade turistfälla som existerar. Nämligen Sentosa Island. Här kryllar av nöjesparker av alla former som lockar naiva asiater att spendera alla sina pengar på alldeles för dyra attraktioner. De centrala delarna av Singapore är bland den renaste stadsdelen vi någonsin besökt. Här finns inte ens en liten papperslapp på marken då bötern är skyhög för att skräpa ned. Toppmoderna byggnader, flummiga statyer och avancerade fontäner pryder hela området nertill vid hamnen. Skillnaden från vårt smutsiga bordellområde är slående.
Påväg mot vårt nästa mål började min värld snurra en aning och helt plötsligt hängde jag återigen över den vita stolen. "Lite skit rensar magen" visade sig rensa min mage alldeles för mycket. Långsamt och vingligt tog vi oss tillbaka till hotellet under den stekheta solen och väl framme kände jag mig som ett kokat ägg med mina 40 grader i feber. De 34 olidligt varma graderna i skuggan gjorde inte heller saken bättre. Jag försökte övertala Filip att fortsätta turistturen ensam men världens bästa Filip stannade för att ta hand om mig istället. Tråkigt nog missade vi därför några utav de allra mest väsentliga aktiviteterna som vi planerade att göra.
Nu sitter vi på Singapores ultramoderna flygplats och väntar in planet mot Koh Samui.
Ta hand om er!
