Tempot här på ön är lugnare än den lägsta nivån av lugnt. Vi gör i princip ingenting om dagarna. Vi vaknar, äter samma frukost varje morgon, "sweet and sour chicken!" Säger de med ett samtyckande leende på läpparna när vi trampar in på restaurangen. Sedan hasar vi oss tillbaka till vår bungalow där vi avverkar några timmar av slöande för att sedan bege oss mot vårt internationella gym som låter som en dålig porrfilm då alla tyskar och fransmän stånkar och stönar högt så att precis alla ska veta hur starka de faktiskt är. Därefter äter vi på vårt stammis hak "mama poh's" där en miniatyrkapelse i form av Sydostasiens gladaste och Disneyliknande tant lagar oss en magisk talrik med currypasta och friterad kyckling. Efter middagen åker vi till närmast lokaliserade 7-eleven och köper det billigaste snackset utbudet har att erbjuda för att sedermera bege oss hemåt där vi kollar serier halva natten. Vi har det med andra ord fruktansvärt skönt. Trots den olidliga värmen och fuktigheten som får oss att känna oss som två överviktiga Biggest loser deltagare som doppats i tjära och friterats på spett, så har vi det som sagt fruktansvärt skönt. Om ni undrar varför vi inte solar så kan jag berätta att det beror på två anledningar. Den primära orsaken beror på att det ej har varit sol under de 10 senaste dagarna. Hela himlen är täckt av ett tjockt och jämnt lager vit glasyr som täcker allt vad har med sol att göra. Den sekundära anledningen till att vår bränna bleknar bort beror på att det knappt finns något vatten längs stränderna. På sommaren dränerar tidvattnet nästintill hela strandkanten vilket resulterar i att du tvingas gå en halv kilometer innan du åtminstone har vatten ovanför knäna. Istället ligger alla turister och plaskar i 30 cm högt vatten likt nykläckta ungar i ett badkar.

På midsommar var planen att som vanligt följa våra nyfunna rutiner för att sedan besöka en mysig raggeabar på toppen av berget intill oss. Saker och ting blir däremot, som de flesta säkert känner till, inte alltid som man har tänkt sig. När vi kom tillbaka till hotellet för att duscha innan middagen, fastnade vi i restaurangen när två medelålders män satt och samtalade över ett par öl och plötsligt tilltalade oss. Den ena mannen kallas Khi och är en liten apliknande thailändare med den mest obegripliga engelska dialekten vi någonsin har hört. Khi är delägare av hotellen och han är totalt galen. Han fiser högt, gör perversa gester och skojar hej vilt på sitt egna språk som lika gärna kunde vara ett datoriserat kodspråk som utvecklats av överintelligenta utomjordingar från en främmande galax. Den andra karaktären bestod av en ännu galnare amerikanare vid namn Mike. Mike är 42 år gammal, programmerare, nöjesmullig, ekonomiskt oberoende och glider runt på resande fot för det mesta. Han är otroligt frispråkig, humoristisk och smart så kvällen slutade med en halv flaska whisky, ett tjugotal öl och djupa diskussioner om allt mellan sport, kärlek, religion och politik. När klockan var 07:00 på morgonen slog himlen upp till storm och det var dags att vingla tillbaka till vår bungalow. Under de 10 timmarna på den annars så tysta restaurangen hade vi tre vårt egna midsommarfirande som innehöll svenskalektioner och ett giftermål då Mike blev alldeles till sig över hur fantastiska vi verkade vara tillsammans. Tillslut bestämde han att han nu skulle viga oss, utan någon som helst rättslig eller laglig certifiering att fullfölja en vigsel.

Igårkväll (24e juni) var Mikes sista kväll på ön innan han skulle tillbaka till staterna. Detta är hans 15e år för återkommande besök på ön och på samma hotell. Vid det här laget har han skapat en djupt rotad kontakt med familjen som äger hotellet. Som ett avsked bjöd han med oss på en thailändsk middag tillsammans med övriga familjemedlemmar på deras stammishak inne i "stan". Hungriga som två as, som precis tränat ett stenhårt pass och inte ätit på 10 timmar satt vi på pickupflaket med extremt låga förväntningar då Mike tidigare försökt förklara att vad vi nu ska äta är "ris med vatten" samt thaitapas som man stoppar i soppan. Våra smaklökar gjorde inga olympiska gymnastikrörelser över den beskrivningen. Inte heller sprack det upp i explosioner i munnen när den lilla lilla skål med vatten och överkokt ris dök upp framför oss. I ren svält och tacksamhet åt vi ändå vår soppa med tillhörande lila ägg och stekta inälvor för att sedan låtsas att detta var gott och innovativt. Det är dock alltid kul att pröva riktigt inhemska och traditionella maträtter för att verkligen få en genuin matupplevelse samt att knyta närmare kontakter på köpet. Vi hade dock föredragit att sänka en fet pizza. Väl tillbaka på hotellet tog vi en runda till av midsommar och idag vaknade Filip upp med en tillhörande redig bakfylla som hotellpersonalen sett till att reta honom noggrant för.